Hoppa till innehåll
En person klädd i samiska kläder som håller i en träkopp fylld med bitar av torkat renkött.
Foto: Pernilla Ahlsén/imagebank.sweden.se
Artefakt

Lärorika måltidsupplevelser

Att upptäcka en plats genom dess mat handlar allt oftare om mer än att smaka på lokala specialiteter. Resenärer vill också förstå hur maten produceras, vilka traditioner som finns bakom och hur råvaror, hantverk och människor hänger samman med platsen de besöker.

Senast uppdaterad:17 november 2026

Intresset för att ”lära genom att göra” växer. Det kan handla om att följa med en lokal producent i arbetet, lära sig traditionella metoder för att tillaga och bevara mat eller delta i en workshop tillsammans med en kock eller mathantverkare. Måltiden blir en möjlighet att inte bara uppleva något nytt, utan också utveckla egna färdigheter och få en djupare förståelse för platsens kultur och livsstil.

Vad är det som håller på att förändras?

Allt fler resenärer vill vara aktiva deltagare i sina upplevelser, snarare än enbart åskådare. Det märks i ett växande intresse för resor där lärande och praktiska färdigheter står i centrum. Utvecklingen beskrivs ibland med begreppet skillcation, en kombination av de engelska orden för färdighet och semester. Inom måltidsturismen innebär det att gästerna inte bara vill smaka på maten, utan också förstå hur den blir till och själva få prova på att tillaga den.

Samtidigt blir lärandeupplevelserna mer specialiserade och fördjupade. En traditionell matlagningskurs kan utvecklas till en upplevelse där deltagarna får följa råvaran från ursprung till färdig måltid, möta människorna bakom produktionen och lära sig tekniker som hör till platsens matkultur. Hantverk, traditionella metoder och kunskap som förts vidare mellan generationer får därmed en ny betydelse.

Kim Olsen, gastronomisk rådgivare och entreprenör inom mat och dryck i Norge, betonar att det är sammanhanget och förståelsen för platsens kultur som gör skillnaden:

”A cooking class will always be appealing as a way to discover a culture, but the real value depends on how it is designed. If it is just about following a recipe you could recreate at home, it becomes less interesting. What makes the difference is the added layer, explaining the cultural context, the origins of the dish.”

Digitaliseringen bidrar också till utvecklingen. I takt med att allt fler delar av vardagen sker via skärmar och digitala tjänster kan intresset för att arbeta praktiskt och skapa något med händerna öka. Att själv få prova på ett hantverk eller lära sig en traditionell metod blir ett sätt att uppleva något konkret och få kunskaper som inte enbart förmedlas digitalt.

Ulrika Brydling, gastronomisk rådgivare och expert inom mat- och dryckesturism, ser också en koppling till det ökade intresset för beredskap:

”Nu är det verkligen superhett med hantverk. Det hänger också tydligt ihop med beredskapsfrågan. Kunskapen att producera och bevara mat, som yoghurt, ost, sylt och saft, sådant som tidigare generationer kunde men som vi till stor del har tappat när allt funnits i butik blir intressant och viktigt.”

Varför är det viktigt?

När resenärer får möjlighet att själva delta och lära sig något nytt kan måltidsupplevelsen få ett större värde. Det handlar inte bara om att upptäcka nya smaker, utan också om att förstå människorna, traditionerna och kunskapen bakom maten. På så sätt blir måltiden en väg till en djupare förståelse för platsen.

Intresset för praktiskt lärande syns också i internationella resvaneundersökningar. Enligt American Express Travel, Global Travel Trends Report 2026 uppger 82 procent av de tillfrågade resenärerna att praktiska upplevelser ger dem en större uppskattning för den lokala kulturen. I samma undersökning anser 76 procent att färdigheter de lär sig under en resa stannar kvar längre än materiella souvenirer.

För svensk måltidsturism innebär utvecklingen att kunskap som redan finns hos odlare, fiskare, mathantverkare och andra lokala experter kan bli en värdefull del av erbjudandet. Genom att låta gästerna möta människorna bakom maten, förstå deras arbete och själva delta kan företag skapa upplevelser som ger mer än en god måltid. Det är också ett sätt att synliggöra den kunskap och de traditioner som gör varje plats unik.

Hur ser det ut i verkligheten?

Runt om i världen utvecklas upplevelser där resenärer får lära sig lokala hantverk och traditionella metoder direkt av människorna som använder dem. Det kan handla om allt från att tillverka ost till att fördjupa sig i mattraditioner som har förts vidare mellan generationer.

  • Vera Italia, Kalabrien – lärande genom lokala traditioner
    Vera Italia erbjuder upplevelser där besökare får möta lokala kunskapsbärare och prova traditionella hantverk, exempelvis att laga fiskenät för hand eller tillverka lokala sötsaker. Här är det inte bara slutresultatet som är viktigt, utan också berättelserna, teknikerna och människorna bakom hantverket.
  • Mola & Prentza, Sardinien – från djurhållning till osttillverkning
    Hos Mola & Prentza får gästerna följa med i herdarnas vardag, möta djuren och lära sig mer om hur ost tillverkas av mjölken. Upplevelsen ger en inblick i sambandet mellan landskapet, djurhållningen och den lokala matkulturen.
  • Linnés Råshult, Småland – en smakresa tillbaka till 1700-talet
    På Carl von Linnés födelseplats i Småland blir måltiden en väg till kunskap om historia, odling och matkultur. I den bokningsbara upplevelsen Taffel med Linné får gästerna äta en lunch med inspiration från 1700-talet, där historiska grödor tillagas i modern tappning. Under måltiden gestaltas Linné och berättar om sitt liv, växterna och den tid han levde i. Tillsammans med det återskapade 1700-talslandskapet skapas en upplevelse där maten hjälper besökaren att förstå platsens historia och människornas liv förr.

Gemensamt för upplevelserna är att de bygger på kunskap och traditioner som redan finns på platsen. Det är också här som möjligheterna för svensk måltidsturism blir intressanta. Sverige har många producenter, mathantverkare och andra lokala kunskapsbärare vars erfarenheter kan bli en del av resenärens upplevelse.

Vilka möjligheter öppnar det för Sverige?

Sverige har goda förutsättningar att utveckla lärorika måltidsupplevelser. Hos odlare, fiskare, mathantverkare, kockar och andra lokala producenter finns kunskap om råvaror, traditioner och arbetsmetoder som kan vara minst lika intressant för en besökare som den färdiga produkten.

Sara Rönne, rese- och outdoorprofil med fokus på mat- och dryckesturism, beskriver hur intresset för praktisk kunskap håller på att förändras:

”Kunskapstrenden har fördjupats i fler riktningar. Det räcker inte längre med exempelvis jakt eller fiske, utan fokus ligger på specialisering, hantverk och fördjupad kunskap inom varje område. Praktisk kunskap har fått en högre status, där förmågan att skapa med händerna blir mer värdefull i takt med att AI förenklar annat.”

Det handlar om kunskap som ofta är nära knuten till platsen. Hur råvaror odlas, fångas, förädlas och tillagas påverkas av landskapet, klimatet, årstiderna och lokala traditioner. Genom att göra den kunskapen tillgänglig kan måltidsupplevelsen ge besökaren en djupare förståelse för både maten och platsen.

Möjligheterna finns också i det småskaliga. En verksamhet behöver inte utveckla omfattande kursprogram för att låta gästerna lära sig något nytt. Även kortare möten, demonstrationer och möjligheter att delta i ett arbetsmoment kan tillföra värde. Det viktiga är att utgå från den kunskap och de förutsättningar som redan finns i verksamheten.

En person i våtdräkt som sitter på en klippa och tittar på olika sorters tång. Ett par simfötter i förgrunden.
Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

Så kan trenden omsättas i praktiken

Regioner och destinationer kan synliggöra den kunskap som redan finns hos lokala producenter, mathantverkare, kockar och andra experter. Genom att samla aktörer kring exempelvis en råvara, ett hantverk eller en lokal tradition kan nya upplevelser utvecklas där besökare får lära sig mer om platsens matkultur. Det kan handla om allt från kortare workshops till fördjupade program som kombinerar flera verksamheter.

Turismföretag och småskaliga producenter kan utgå från det ni redan kan och gör. Att visa hur en råvara förädlas, låta gästerna prova ett arbetsmoment eller berätta om metoder som förts vidare mellan generationer kan ge upplevelsen ett större värde. Gör det enkelt att delta och anpassa omfattningen efter verksamhetens förutsättningar. Det behöver inte vara en avancerad kurs för att gästen ska få med sig nya kunskaper.

Sveriges position som måltidsdestination. Sveriges natur, regionala matkulturer och kunskap om råvaror och hantverk ger möjligheter att visa upp landet som en plats där besökare inte bara får uppleva god mat och dryck, utan också lära sig något nytt. Genom att lyfta fram människorna, traditionerna och kunskapen bakom maten kan vi skapa en tydligare bild av vad som gör svenska måltidsupplevelser särskilda.

Om projektet:

Visit Sweden har tilldelats i uppdrag av Statens Jordbruksverk att genomföra ett flerårigt projekt med syftet att öka kunskapen om måltidsturism och identifiera vad som krävs för att Sverige ska förbli en attraktiv destination för matintresserade resenärer. Uppdraget sträcker sig över perioden 2025–2027 och utgör en del av EU:s strategiska plan för att utveckla landsbygden.