Hoppa till innehåll
En man och en kvinna står i trädgården vid Läckö slott; mannen håller i grönsaker och de ler mot varandra.
Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se
Artefakt

Mat som ger tillbaka

Allt fler måltidsupplevelser utvecklas med ambitionen att inte bara ge gästen något värdefullt, utan också bidra positivt till platsen som besöks.

Senast uppdaterad:17 november 2026

Trenden handlar om en förflyttning från att främst försöka minska turismens negativa påverkan till att aktivt skapa värde för naturen, människorna och lokalsamhället.

Vad är det som håller på att förändras?

Traditionellt har arbetet med ansvarsfull turism till stor del handlat om att minska resandets negativa konsekvenser, exempelvis genom att begränsa matsvinn och resursförbrukning. Nu växer ett synsätt fram där frågan inte bara är hur turismen kan belasta platsen mindre, utan också hur den kan bidra till att utveckla och stärka den.

Inom måltidsturismen kan det handla om att skapa långsiktiga samarbeten med lokala producenter, bidra till platsens natur- och kulturvärden eller utveckla upplevelser där gästen får möjlighet att delta och bidra. Måltiden blir en del av ett större sammanhang där råvarorna, människorna och platsens förutsättningar hänger ihop.

Den här utvecklingen förknippas med begreppet regenerativ turism, där ambitionen är att turismen ska lämna ett positivt avtryck på platsen.

Varför är det viktigt?

Bakom utvecklingen ligger flera större samhällsförändringar, däribland klimatförändringar och demografiska förändringar. Visit Swedens Trendspaningar 2026 visar också hur en osäker och föränderlig omvärld påverkar resenärernas prioriteringar. När omvärlden upplevs som svårförutsägbar kan det som känns äkta, begripligt och förankrat i platsen få större betydelse.

Samtidigt söker resenärer i allt högre grad upplevelser som känns meningsfulla och där de får en tydligare koppling till platsen de besöker. Det räcker inte alltid att maten är god eller att miljön är vacker. Även berättelsen bakom upplevelsen, människorna som skapar den och hur verksamheten tar ansvar kan få betydelse.

Ulrika Brydling, gastronomisk rådgivare och expert inom mat- och dryckesturism, beskriver utvecklingen:

Det finns en stark vilja bland gäster att känna att det man upplever gör gott, att saker hänger ihop och är genomtänkta.

Även förväntningarna på företagen förändras. Fredrik Eriksson, kock och krögare, lyfter hur yngre generationer ser på helheten:

”Den nya generationen ställer högre krav på helheten, inte bara kvaliteten på maten utan också arbetsvillkor, värderingar och hur inkluderande och ansvarstagande verksamheten är.”

För att måltidsturismen ska kunna skapa värde för en plats behöver fler vara delaktiga. Lokala producenter, restauranger, invånare och andra verksamheter är beroende av varandra. Genom långsiktiga samarbeten kan turismen bidra till lokala affärsmöjligheter och samtidigt skapa upplevelser med en starkare förankring i platsens identitet.

Anna Ek Gustavsson, strategiskt ansvarig för mat- och dryckesturism på Visit Skåne, betonar betydelsen av att utgå från platsens egna förutsättningar:

Regenerativ turism utgår från vad platsen mår bra av, vad platsen behöver och kan erbjuda, det är inget som kan konstrueras. På så sätt är det per definition hyperlokalt och autentiskt.

Hur ser det ut i verkligheten?

Trenden tar sig uttryck på olika sätt, från enskilda måltidsupplevelser till regionala strategier för hur turismen kan bidra till lokal utveckling.

  • Sibbjäns på Gotland kombinerar måltidsupplevelser med småskalig matproduktion, djurhållning och odling på den egna gården. Med biologisk mångfald som en viktig utgångspunkt visar verksamheten hur maten, gårdens kretslopp och det omgivande landskapet kan bli en del av gästens upplevelse.
  • UpNorway i Norge erbjuder kulinariska resor där besökare får möta lokala producenter och upptäcka norsk matkultur. Genom sitt arbetssätt Economic Nutrition visar företaget öppet hur resenärernas pengar fördelas mellan olika delar av verksamheten. Enligt företagets egen redovisning går omkring 72 procent direkt till dess samarbetspartner. Det är ett exempel på hur transparens och lokal ekonomisk nytta kan synliggöras som en del av erbjudandet.
  • Østersjagten vid Limfjorden i Danmark kombinerar ostronplockning, matlagning och forskning. Besökarna får samla invasiva stillahavsostron och bidra med information till forskare som undersöker ostronbeståndet. Därefter tillagas och avnjuts fångsten tillsammans. Här blir gästen inte bara deltagare i en måltidsupplevelse, utan får också möjlighet att bidra till ökad kunskap om den marina miljön.

Även på destinationsnivå syns utvecklingen. I Visit Skånes mat- och dryckesstrategi Mer än gott är regenerativ turism ett prioriterat område. Strategin lyfter hur mat och dryck kan bidra till att stärka lokala samarbeten, naturvärden och platsens attraktionskraft. Genom det internationella samarbetsprojektet ReTour utforskas också hur regenerativa principer kan omsättas i konkreta turismupplevelser.

Exemplen visar att det inte finns en enda modell för hur måltidsturism kan ge tillbaka. Möjligheterna ser olika ut beroende på platsens förutsättningar, men den gemensamma nämnaren är ambitionen att skapa värde som sträcker sig bortom själva måltiden.

Vilka möjligheter öppnar det för Sverige?

Sverige har redan styrkor som ligger i linje med den här utvecklingen. Visit Swedens kvantitativa analys med framtidsfokus från 2025, genomförd av Lynxeye, visar att Sverige har en stark position inom modern, hälsodriven och hållbar mat. Det är värden som ligger i linje med den mer medvetna inställningen till resande som trendunderlaget pekar på. Det ger en utgångspunkt för att utveckla svensk måltidsturism vidare och tydligare visa hur måltidsupplevelser kan skapa värde för både gästen och platsen.

Kvantitativ analys med framtidsfokus 2025

Visit Swedens undersökning, genomförd av Lynxeye via Norstats paneler, ingår i en serie mätningar från 2018, 2020, 2022 och 2025. I den senaste mätningen, som genomfördes i november 2025, intervjuades 600 måltidsintresserade resenärer inom målgruppen Nyfikna upptäckare i Storbritannien, Tyskland och USA, fördelade på 200 intervjuer per marknad.

Källa: Kvantitativ analys med framtidsfokus 2025, Visit Sweden/Lynxeye.

Så kan trenden omsättas i praktiken

För regioner och destinationer handlar det om att se måltidsturismen som en del av platsens utveckling, snarare än som enskilda upplevelser och erbjudanden. Genom att inspireras av verksamheter och destinationer som redan arbetar med regenerativ turism går det att hitta nya arbetssätt och möjligheter utifrån de egna förutsättningarna.

En viktig utgångspunkt är att involvera invånare, lokala producenter och turismföretag redan från början. När flera aktörer samlas kring gemensamma mål och utvecklar samarbeten kan måltidsturismen bidra till att stärka lokala värdekedjor och skapa nytta för fler. Det ger också möjligheter att synliggöra hur turismen bidrar till arbetstillfällen, lokalt företagande och platsens utveckling.

Destinationer kan dessutom uppmuntra utvecklingen av upplevelser där besökaren får en mer aktiv roll. Det kan handla om att delta i aktiviteter som bidrar till platsen eller att få större förståelse för hur matproduktionen, naturen och lokalsamhället hänger samman.

För turismföretag och småskaliga producenter finns möjligheter att utveckla erbjudanden tillsammans med andra lokala aktörer. Genom att prioritera lokala producenter och leverantörer, bygga långsiktiga relationer och skapa gemensamma upplevelser kan fler verksamheter dra nytta av måltidsturismen.

Trenden handlar också om att synliggöra det ansvar som tas i den egna verksamheten. Det kan exempelvis innebära att berätta om arbetsvillkor, inkludering och hur man arbetar för att vara en attraktiv och ansvarstagande arbetsgivare. Genom att vara öppna med sina samarbeten, inköp och hur intäkterna fördelas kan företagen också synliggöra vilken betydelse verksamheten har för den lokala ekonomin.

En annan möjlighet är att erbjuda gäster som vill engagera sig mer en aktiv roll i upplevelsen. Det kan handla om att delta i aktiviteter, möta lokala producenter eller bidra på andra sätt. På så sätt kan måltidsupplevelsen bli både mer personlig och mer meningsfull, samtidigt som det finns utrymme för gäster som hellre vill upptäcka och uppleva.

För Sveriges position som måltidsdestination finns möjligheter att tydligare visa hur maten och drycken hänger samman med platsens människor, natur och lokala näringsliv. Genom att kommunicera konkreta samarbeten, arbetssätt och resultat kan destinationer och turismföretag göra det synligt hur måltidsturismen skapar värde utöver själva måltiden.

Det handlar inte om att alla ska göra samma sak, utan om att utgå från platsens egna förutsättningar och utveckla upplevelser där värdet för gästen går hand i hand med värdet för platsen.

Om projektet:

Visit Sweden har tilldelats i uppdrag av Statens Jordbruksverk att genomföra ett flerårigt projekt med syftet att öka kunskapen om måltidsturism och identifiera vad som krävs för att Sverige ska förbli en attraktiv destination för matintresserade resenärer. Uppdraget sträcker sig över perioden 2025–2027 och utgör en del av EU:s strategiska plan för att utveckla landsbygden.