Are you looking for Sweden's official website for tourism and travel information? Go to visitsweden.com

×
Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

Svensk dryck gör måltiden komplett

Att Sverige blivit en internationell matdestination har inte undgått någon. Men att vi redan nu kan komplettera tallriken med minst lika raffinerad svensk dryck är inte lika välkänt. Än så länge.

Skribent: Alf Tumble

Utvecklingen av svenska viner går i rekordfart och vår fantastiska öl och sprit blir bara bättre, liksom de allt mer kreativa alternativen utan alkohol. Det är inte längre frågan om svenska drycker håller måttet utan vilken stil som passar bäst till maten.

Det nya nordiska köket har blivit ett internationellt begrepp. De svenska restaurangerna fylls av internationella "nyfikna måltidsresenärer” – en grupp särskilt intresserade av autentiska mat- och dryckupplevelser som Visit Sweden ringat in. Denna nyfikna skara gäster är ute efter en gastronomisk helhetsupplevelse som självklart inkluderar lokal och traditionellt framställd dryck. Tack vare unika råvaror och driftiga producenter har kvaliteten på svenska drycker aldrig varit så hög som nu.

Vem är Måltidsresenären?

Läs mer här

Därför bör du alltid ha svensk dryck på menyn!

  • Stort intresse bland måltidsresenärer för lokala drycker gjorda på lokala råvaror
  • Matchar väl med svensk mat, både smakmässigt och konceptuellt
  • Ger dryckesmenyn en egen touch och möjlighet till ”storytelling”
  • Kvaliteten har aldrig varit bättre
Foto: Miriam Preis/imagebank.sweden.se

Svensk dryck matchar svensk mat, gärna lokalproducerat. Foto: Miriam Preis

Redan nu finns det flera ambassadörer som arbetar med att svensk dryck ska få större utrymme. Både på restaurang och i offentliga rum. Sverige har många begåvade och prisbelönta sommelierer som gärna lyfter svenska drycker. Vissa riktat in sig på akvavit och andra på öl eller vin. Niklas Löfgren, meriterad sommelier och VD inom Stureplansgruppen i Stockholm, har under flera år arbetat med att generellt få in mer svensk dryck i dryckesmenyerna på sina krogar. Dessutom har han kurerat dryck till flera viktiga luncher och middagar.

”Tillsammans med kocklandslaget lagade vi upp menyn Nobelmiddagen från ett tidigare år och serverade enbart svenska drycker till, inklusive vin. En liknande lunch gjorde vi även med Polarprisets meny. Vid borden hade vi många viktiga beslutsfattare från både restaurang och näringsliv men också hovets egna sommelier. Det finns verkligen ingenting med svensk dryck vi behöver skämmas för längre.” säger Niklas Löfgren.

En dryckeskultur i förändring

Den svenska dryckesbranschen växer så det knakar. Idag finns över 800 dryckesproducenter som tillverkar svensk öl, sprit, vin, cider, läsk och vatten. En explosionsartad utveckling över hela fältet där bryggerierna dominerar till antal. Men även om antalet tillverkare ökar är det ändå bredden som imponerar mest. Inom varje kategori finns en mängd olika produkter.

Fem snabba fakta om svenska dryckers framgång

  1. Vitt vin från Skåne har vunnit flera priser i internationella vintävlingar.
  2. Svenska äppeldrycker serveras på trestjärniga restauranger.
  3. Svenska bryggare samarbetar med världens mest prestigefulla ölvarumärken.
  4. Sverige börjar bli en gin-nation att räkna med utomlands tack vara framstående placeringar vid globala sprittävlingar.
  5. Svensk whisky omnämns ibland som en egen stil jämte den japanska.

Svenskt vin – en ung framgångssaga

Sverige är ett av världen yngsta vinländer och blev officiellt ett ”vinland” 1999 då de första vinrankorna planterades för kommersiellt bruk året efter. Idag finns mellan 250-300 vinodlare i Sverige, varav drygt ett 40-tal kommersiellt verksamma. Produktionen är ytterst småskalig och det är få som kan överleva ekonomiskt på enkom vinodling. Vinodlarna Murat Sofrakis och Lena Jörgensen från vingården i Klagshamn var pionjärer och är fortfarande en av de stora drivkrafterna bakom den positiva utvecklingen.

Foto: Jerker Andersson/imagebank.sweden.se

Svenskt vin görs idag i alla stilar – vitt, rött, rosé, bubbel och sött. Foto: Jerker Andersson

”Framförallt har vi hittat vår stil, både hur vi gör vårt vin och hur vi arbetar i vingården. Från början hade vi fel druvsorter. Nu vet vi att druvan solaris fungerar bäst. Det är en grön druva anpassad för vårt klimat och går både att lagra på ekfat och göra mousserande vin på,” säger Lena Jörgensen.

Jan Suominen tog över Wannborga vingård på Öland så sent som 2016. Han har olikt många andra fokuserat på flertalet olika röda viner med lyckade resultat.

”För femton år sedan kunde vi ingenting. Nu har kommit ikapp och kanske förbi Danmark. Vi är hungriga och vetgiriga. Att göra rött vin i Sverige är jättesvårt men det går med rätt druvsorter. Det första året vinifierade vi de blå druvorna rondo, leon millot, regent och fruhburgunder. Vi lär oss hela tiden och blir snabbt bättre, säger Jan Suominen.

Till för några år sedan såldes det svenska vinet mest lokalt till turister på vingårdsbesök. Men under de senaste åren har även nyfikna sommelierer snokat upp vinerna för att ha som ess i rockärmen på sina vinlistor. Hos Skivarps gästgivargård öppnade nyligen Jeanette och Johan Bohman en helsvensk vinbar.

”I Sverige är det få som har möjlighet att erbjuda vinprovning eftersom det krävs särskilda tillstånd som kostar mycket pengar. Därför startade vi vår ”Vinbodega”, så att vi kan presentera, prova ’och jämföra alla svenska viner på samma ställe” säger Jeanette Bohman.

Bygg en spännande vinlista!

  • Svenskt mousserande vin är ett gott och nyfiket alternativ till champagne.
  • Vita viner på druvan solaris är de mest typiska svenska vinerna. De passar både bra både som ”ett glas vitt” och som matvin. Ha därför gärna med både ett ekfatslagrat och ett ståltanklagrat vin på listan.
  • Vill du göra vinlistan extra trendig inkluderar du ett svenskt orangevin.
Foto: Björn Tesch/imagebank.sweden.se

På de svenska vingårdarna finns det ofta även möjligheter att både bo och äta. Foto: Björn Tesch

Fem snabba fakta om svenskt vin

  1. Vingårdarna finns framförallt i södra Sverige med Skåne, Blekinge, Gotland och Öland i spetsen.
  2. Att det går att odla druvor i Sverige har inte bara med klimatförändringar att göra. Det handlar framförallt om att man lärt sig vilka druvsorter som tål det svenska klimatet.
  3. Vitt vin på druvan solaris regerar, både när det gäller kvalitet och kvantitet.
  4. Mousserande vin gjort enligt champagnemetoden kommer bli eftertraktat, dels på grund av kvaliteten och vi är beredda att betala mer för en flaska bubbel.
  5. Volymerna som produceras är fortfarande små men arealen vinmark växer i takt med efterfrågan.

Från fulöl till finöl

Öl är definitivt vår populäraste, och för många den mest självklara, svenska alkoholhaltiga drycken. Det svenska ölet har gjort en klassresa som heter duga. Från att varit förknippat med fylla och misär till att serveras i flotta vinglas på lyxrestauranger. Under det senaste decenniet har det småskaliga, hantverksmässiga och närproducerade ökat enormt. Idag finns över 500 aktiva bryggerier av varierande storlek, och minst lika många tolkningar av hur en perfekt svensk öl ska smaka.

”Det finns en innovationsvilja och entreprenörslusta inom ölbranschen idag. Inte minst därför att konsumenten är nyfiken och beredd att betala för sig,” säger Mikael Mossvall, vd på Gotlands Bryggeri, i Dryckesbranschrapporten 2019.

Foto: Janus Langhorn/imagebank.sweden.se

Lokal öl finns att få tag på i hela landet. Bryggerierna utveckling har varit enorm. Foto: Janus Langhorn

Sanna Blomqvist, ölskribent i Dagens Nyheter, har länge följt utvecklingen av de svenska hantverksbryggerierna och imponeras ständigt av den höga kvaliteten.

”Svenskt hantverksöl är minst lika bra som de internationella om inte bättre. Mångfalden är stor. Det bryggs öl i alla tänkbara stilar, färger och styrkor. Ett svenskt öl har ofta en lokal förankring med dess tillhörande historier, personer och råvaror som alla tillsammans bidrar till en större dryckesupplevelse – inte minst på restaurang där det också finns personal som kan förmedla dessa. Genom att välja svenskt öl bidrar vi till en utveckling som sätter Sverige på den internationella dryckeskartan”, säger Sanna Blomqvist.

Välj rätt öl för rätt tillfälle

Med dagens alla nya ölstilar finns det oändliga möjligheter med enbart öl som måltidsdryck. En välhumlad svensk modern pale ale kan passa perfekt till rätter med krämiga konsistenser som bryter av beskan medan en mörk, maltdriven och traditionell lager är bäst till kavring med gubbröran. Det finns stora möjligheter till kreativitet med den svenska floran av öl!

Så bygger du en spännande öllista!

  • Välj bryggerier från trakten, det finns antagligen fler än du känner till.
  • Prova och välj ut favoriter i olika stilar. Ljus lager, pale ale och IPA efterfrågas mest.
  • Välj minst två öl av samma stil från olika bryggerier så får gästen välja själv.
  • Välj öl med olika alkoholstyrka. Minst en alkoholfri.
  • När maten är i fokus är det viktigt att välj en bredd av ölsorter, särskilt om du planerar en avsmakningsmeny. Våga öl även till desserten!

Det nya spritlandet

Sverige har alltid räknats som ett spritland, och varit en del av ”brännvinsbältet” som löper genom norra Europa och vidare genom Ryssland. Brännvin har funnits i Sverige i olika former sedan 1400-talet och i stor utsträckning bland allmänheten sedan slutet på 1700-talet. Tack vare att vi började krydda vårt brännvin, akvaviten, fick vi vår egen dryck med tillhörande traditioner som vi krampaktigt klamrat oss fast vid ända fram tills idag. Strax efter millennieskiftet såg vi de första småskaliga destillerierna. Destillerier med fokus inställt på att konkurrera internationellt med drycker som gin, whisky och premiumvodka. Nu är tiden här då svensk sprit tas på allvar och vinner priser globalt för gott hantverk och god smak.

Cocktails med gin i spetsen

Samtidigt som vi dricker betydligt mindre sprit idag ser vi fler svenska kvalitetsspritsorter både i barer och på Systembolaget. Vi dricker helt enkelt mindre men bättre. Efterfrågan beror framförallt på en stark cocktailtrend som drivs av den nya generationens kreativa bartenders: mixologerna. Tack vare dem är vi beredda att betala för en välblandad drink. Till och med lite extra om spriten kommer från Sverige, kanske från trakten, och görs på ekologiska ingredienser.

2016 öppnade Stockholms Bränneri sitt urbana destilleri i en före detta Jaguarverkstad på Södermalm. Målet var att göra minst lika bra gin som i England. De första flaskorna levererades med cykel till stadens innekrogar. Idag, tre år senare gör de 100 000 flaskor ekologisk gin om året, och den säljs på 13 marknader världen över.

”I år har det varit svårt att säga ja till nya förfrågningar både i Sverige och utomlands då vår kapacitet har satt begränsningar. Men har vi investerat i en ny panna och kommer återigen aktivt kunna arbeta med nya kunder och projekt. Vi kommer ha möjligheten att ta emot mer besök här på bränneriet, både i form av provsmakningsbesök men också i form av barkvällar och cocktailevents,” säger Calle och Ann Wikner, som tillsammans driver Stockholm Bränneri.

Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

Gin är den spritsort som växer mest, mycket tack vare bartenders. Foto: Tina Stafrén

Kan Sverige bli en whiskynation att räkna med?

Absolut. För även om whisky kräver många års lagring för att visa sin absoluta toppform är intresset stort för det som släppts hittills. Tack vare destillerier som Mackmyra, Spirit of Hven och High Coast är engagemanget stort både bland de som en gång investerat i ett eget fat och bland whiskyälskare världen över som nyfiket följer den svenska utvecklingen.

Att ha svensk sprit på menyn på finkrogar hade aldrig kommit på fråga för femton år sedan. På Sveriges enda trestjärniga restaurang Frantzén kompletterar sommelier Carl Frosterud sitt exklusiva spritutbud med svenska hantverksproducenter.

”Vi har fler olika typer av svenska spritprodukter drycker på menyn. Allt från äppelsprit och vodka till hantverksgjord punsch och vår egna destillerade öl.” säger Carl Frosterud restaurangchef och chefssommelier på restaurang Frantzén.

Bygg en spännande spritlista!

  • Hantverksgin. Gör sig utmärkt i premium-cocktails men kan även serveras ”on the rocks”. Välj ett lokalt destilleri om möjligt och komplettera gärna med svenskproducerad tonic.
  • Akvavit. Ingen spritlista är komplett utan svensk akvavit. Välj minst en sort som är fatlagrad och en som är klar. Akvavit fungerar även som bas i cocktails.
  • Vodka. Kvalitetsvodka fungerar både till vissa maträtter och till cocktails.
  • Punsch. Hantverkstillverkad punsch är oftast lite mindre söt än den klassiska och serveras allra bäst som avec till kaffet.
  • Whisky. Alla whiskyintresserade gäster är ute efter nya upplevelser. Den svenska stilen är unik.

Frukt & bär med adress

Från att vi i Sverige en gång i tiden gjort söta frukt- och bärviner produceras nu flera torra, matvänliga svenska fruktdrycker. Äpple är råvaran som står i fokus men även blåbär, lingon, björksav och rabarber har gett lyckade resultat. På etiketterna kan det stå cider, fruktdryck, fruktvin eller ingenting alls då reglerna för den här typen av drycker är oklara.

Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se

De svenska äppelsorterna utgör en viktig del av vårt svenska dryckes-DNA. Foto: Tina Stafrén

Svensk cider – en egen stil

I Sverige finns det äpplen av högsta klass. Det har det gjort länge. Av dessa har det under det senaste decenniet börjat tillverkats drycker som både uttrycker växtplats och äppelsort, till skillnad mot den kolsyrade läsk som tidigare marknadsfördes som ”cider”. Det finns med andra ord stora ambitioner och många passionerade producenter som brinner för att förädla de svenska äpplena.

En av de mest drivna entreprenörerna är Andreas Sundgren som driver Brännland cider, utanför Umeå. Han har länge fokuserat på att få fram en svensk iscider, det vill säga en cider som görs på frusna äpplen, som han kan vara stolt över.

”Någonting är på gång i Sverige, det finns en stark rörelse bland odlare och tillverkare av äppeldrycker.” säger Andreas Sundgren som planterat särskilda äppelsorter som tål den norrländska kylan.

En annan producent som använder äpplen- och päron från övergivna trädgårdar kallar sig för Fruktstereo. Istället för en söt dryck satsar de på knastertorr cider där jäsningen sker spontant och tillverkningen helt utan tillsatser. Resultatet är ofta syrligt, grumligt och bubbligt. Vissa av dessa komplexa drycker får dock inte kallas för cider då de innehåller andra bär och frukter, exempelvis kvitten, nypon, plommon eller vindruvor.

”Eftersom det rör sig om en kolsyrad fruktdryck med alkohol klassas den varken som cider eller fruktvin i Sverige. Men vi tror starkt på blanda svenska frukter, örter och grönsaker. Kvitten är den roligaste råvaran som vi testat”, säger Karl Sjöström, en av grundarna av Fruktsstereo.

I Skellefteå har tvåmansfirman IDUN Wines snabbt etablerat sig som kvalitetsproducent av bärviner. Framförallt är det deras blåbärsvin som gjort succé bland sommelierer på jakt efter något nytt. Fredrik Ljungberg jobbar på Gotthards krog och har flera bärviner på menyn.

"Rålunds viner på lingon och blåbär är det ett ganska nytt samarbete för oss. Min plan nu är att para ihop deras Lingonvin med en av våra rätter i Matsalen. Där serverar vi en fast 6-rätters måltid med dryckes-meny. Lingonvin med svamp-Chawanmushi, gravad stenbitsrom, grillad svamp och mandelolja. Japansk tillredningsteknik och inspiration men med vad naturen och havet har att erbjuda här. Till detta blir det självklart med ett vin från skogen. Svamp och Lingon, vad kan gå fel?"

Foto: Moa Karlberg/imagebank.sweden.se

Frukt- och bärviner har gjorts länge i Sverige. Nu ser vi en kreativ uppgradering. Foto: Moa Karlberg

Bygg en dryckeslista med inslag av frukt och bär!

  • Inkludera gärna cider och fruktviner i vinmenyn så att de inte glöms bort.
  • Dela in dryckerna i torra, halvtorra och söta.
  • Presentera varje dryck med råvara och hur det är gjort.
  • Skriv förslag på lämpliga maträtter för att sätt dryckerna i rätt sammanhang.

Alkoholfritt inte längre ett alternativ

Det svenska alkoholfria alternativet har blivit en självklarhet. Under det senaste decenniet – parallellt och i symbios med det nya nordiska köket – har en småskalig hantverkskultur växt fram. Den alkoholfria drycken är det primära snarare än ett alternativ. I kombinationen med rådande trend att vi dricker mindre alkohol men gärna betalar lite mer har alkoholfria drycker blivit ett viktigt förstahandsval på krogen. Det märks både på finkrogen som numera alltid har en seriös alkoholfri dryckesmeny, och på kvarterskrogen där gästerna efterfrågar mer än bubbelvatten. Att servera ett ambitiöst alkoholfritt alternativ är ett måste om man vill attrahera internationella måltidsresenärer.

Foto: Simon Paulin/imagebank.sweden.se

Allt fler alkoholfria drycker görs i en torr stil för att matcha maten bättre. Foto: Simon Paulin

Fem snabba tips för att kombinera alkoholfritt med mat

  1. Sikta in dig på mer eller mindre torra drycker, få maträtter är söta.
  2. Matcha gärna råvaran om möjligt, exempelvis rabarbersallad och rabarbersoda.
  3. Många alkoholfria torra drycker har hög syra. Matcha dessa med krämiga och gräddiga rätter så upplevs syran mjukare.
  4. Låt hellre drycken fungera i bakgrunden än att den tar överhanden.
  5. Variera dryckespaket. Undvik att servera enbart muster eller juicer då det lätt blir enahanda och sötsliskigt i längden.

Stor bredd bland utan alkohol

I kölvattnet av lyxiga alkoholfria dryckespaket har ett brett utbud av fruktjuicer, maltdrycker, muster, lemonader, kombucha och botaniska vatten vuxit fram. Kreativiteten vet ingen hejd. Det mustas och saftas i vartenda hörn av landet oavsett säsong. Floran av svenska vilda bär och odlade frukter står i centrum men även grönsaker och örter kommer starkt. De säljs på lokala marknader, lantgårdar eller direkt hos producenten. Vad du väljer att sälja bör helst passa med maten som serveras, men det bör också presenteras på ett för gästen tilltalande sätt.

Bygg en spännande lista med alkoholfritt

  • Våga ta ut svängarna! Hellre en hemmagjord lemonad på udda egenodlade örter än standardläsk.
  • Eftersom alkohol är en smakbärare är de bästa alkoholfria dryckerna de som inte försöker efterlikna sina ”original”. Fokusera därför på drycker som förväntas vara utan alkohol, t ex lemonad, must, saft, te, kombucha etcetera.
  • Av de av-alkoholiserade dryckerna fungerar öl bäst då vi är relativt vana vid smaken av lätt- och folköl.
  • Erbjud alltid alkoholfritt till alla vid bordet – det är inte bara gravida och chaufförer som undviker alkohol.

Hur får du tag på svensk dryck?

Vissa svenska drycker går det lätt att få tag på. Det handlar främst om öl och sprit från namnkunniga producenter som representeras av leverantörer som säljer direkt till restaurang- och hotell. När det gäller de småskaliga producenterna krävs lite mer arbete. Dessa saknar oftast en direkt säljkanal mot restaurang och får förlita sig helt på att deras produkter säljer sig själva ryktesvägen. Att vara småskalig innebär också svårigheter med att kunna lämna varuprover och arrangera branschprovningar. För även om de säljer slut sina produkter till privatkonsumenter ser de mer än gärna sina flaskor på restaurang. Ett samtal direkt till producenten brukar vara den bästa lösningen.

För att upptäcka och prova svensk dryck finns flera möjligheter. Det bästa är givetvis producentbesök men det arrangeras också allt fler dryckesmässor och små festivaler med fokus på svensk dryck.

Så här får du enklast tag på svensk dryck:

  • Se efter vad dina nuvarande leverantörer har att erbjuda. En återförsäljare med fokus på svensk lokal dryck är Svenska Hantverksdrycker.
  • Har du hittat en intressant produkt: ta direktkontakt med producenten och boka gärna in ett besök. Detta ger en bredare förståelse för drycken samtidigt som du etablerar en god relation.
  • Gå på branschprovningar, festivaler och mässor. De blir allt fler events där svensk dryck ofta står i fokus. Se tips nedan.

Svensk vinfestival på Österlen

Avskalat – naturvins & -ciderfestival

Föreningen svenskt vin

Spritmuseum (öl, vin och spritprovningar)

Vinvägen i Skåne

Great Swedish Beer Festival

Stockholm Beer Festival

Sundsvalls vin- och delikatessmässa

Örebro öl- och whiskyfestival

Wapnö öl- och whiskyfestival

Uppsala Beer & Whiskey

På denna webbplats använder vi cookies i syfte att samla in statistik så att vi kan förbättra upplevelsen för våra användare. Genom att surfa vidare godkänner du vår cookiepolicy och personuppgiftspolicy.