Hoppa till innehåll
Slow Food helbild.jpg
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Slow Food Sápmi - Tradition vs innovation

Möt Ellacarin Blind och Andreas Lidström från Slow Food Sápmi som berättar om sitt arbete inom området från tradition till innovation - alltifrån experimentverkstäder mellan kockar och producenter till den prisbelönta boken Smak på Sápmi. Film från livestreamingen under årets största konferens inom måltidsturism Tomorrow’s Food Travel 2021, 10/11.
Senast uppdaterad:18 januari 2022

Hur balanserar man tradition med innovation? Vilka är nycklarna för att sätta samiskt mathantverk på den internationella kartan? Möt Ellacarin Blind och Andreas Lidström från organisationen Slow Food Sápmi.

00:50 Andreas Lidström och Ellacarin Blind hälsar välkomna och Ellacarin berättar att hon själv är från Umeå och hon visar upp samisk korv, torkat renkött och Gáhkku (samiskt bröd). Kanske vill Emil Åreng ta in dessa mathantverksprodukter till sin nya bar i Umeå med svenskt fokus, frågar hon.

01:48-04:35 En film från Slow Food Sápmi med fokus på samisk fisk visas.

04:36 Ellacarin berättar att detta är ett smakprov från en längre film och att det var umesamiska som pratades från projektet Golleguolli - Fiskens guld. Ett projekt som Slow Food Sápmi driver för att uppmärksamma det samiska vildfångade fisket och fiskekulturen i den samiska kulturen.

05:50 Ellacarin berättar om Sápmi – samernas land som finns i fyra länder; Sverige, Norge, Finland och Ryssland och att Stockholm är en samisk förvaltningskommun sedan några år tillbaka.

06:07 Ellacarin berättar om att man inom Slow Food Sápmi jobbar med traditionell kunskap - Árbediehtu, en livsfilosofi där man lär sig att inte ta mer än man behöver från naturen. Naturen och människan hör ihop därför drabbas urfolk hårt av klimatförändringar.

06:43 Ellacarin som till vardags jobbar på SSR (Samernas Riksförbund) berättar att man just nu tilllsammans med Slow Food Sápmi jobbar med att ta fram ekonomiska utfallskalkyler för att visa på om det man producerar och säljer är lönsamt.

07:15 Andreas Lidström berättar att han är från Vilhelmina norra sameby och att han varit medlem i Slow Food Sápmi i ca tolv år. Han berättar vidare att arbetet inom Slow Food är viktigt för den samiska matkulturen och hela kulturen.

08:29 Andreas berättar om resan med boken Smak på Sápmi som började med att ett antal personer samlades för att främja mer småskalig förädling och styckning av ren som en motpol till Polarica som hade monopol på renkött vid den här tiden. Slow Food Sápmi ville hjälpa de småskaliga företagen med bland annat en broschyr innehållandes recept som man kunde ha med sig vid försälning av renkött. Kreativa verkstäder kom upp som en idé och arbetsprocessen gick ut på att samla äldre samer för att få fram den traditionella kunskapen och sedan andra personer verksamma inom renköttsförädling samt kockar. Det slutade med att 20-25 personer samlades i Funäsdalen för att prata renkött, ta del av de äldres kunskaper och experimentera med att använda hela renen, tarmar, blod mm.

13.34 De anlitade en fotograf (Bianca Brandon-Cox) och fick massor av material berättar Andreas. Det blev så pass bra att de tänkte att det här kan bli en bok som sedemera tävlade i kokboks-SM och kokboks-VM. Och den vann den guld i flera kategorier och har hittills sålt 15 000 ex. Nyckeln till framgång är att arbeta med det genuina, ha råvaran i fokus och att ta tillvara på hela djuret - ett tänk som är både ekologiskt och hållbart hela vägen, berättar Andreas.

16:14 Andreas berättar att samerna ligger i framkant relaterat till matturism – det faller sig helt naturligt att ta med turister ut i naturen för att äta traditionellt mat. Det är vad de vill uppleva.

19:49 Moderator Lovisa Madås säger att det verkar som att Slow Food Sápmi gör allt rätt utifrån föregående talares rekommendationer. Hon frågar om hur man kombinerar tradition och innovation? Andreas svarar att fortsätta med det traditionella men att mixa det med nytänk.

21:11 Lovisa frågar om det finns det råvaror som är underutnyttjade inom den samiska kulturen som man skulle kunna lyfta mer av? Ellacarin svarar att t ex renblod som man torkar kan bevaras i många år och torkade produkter generellt som är lätta att packa med sig under vandring är underutnyttjat.

22:01 Andreas berättar att det även finns många bra fiskevatten och att man just nu tittar mer på en metod relaterat till hur man kan fånga mer vildfångad fisk.

22:30 Lovisa frågar, om man är mer nyfiken på den samiska kulturen - vad ska man göra då? Andreas rekommenderar en tur norrut, och välkomnar alla till Lapplandsvilt och Sápmi.