Hoppa till innehåll
The Edible Country
Foto: August Dellert/imagebank.sweden.se
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Smaken av Sverige och det hyperlokala

Vi vet att intresset för svensk, lokal mat är stort men hur bra är vi på vår egen mathistoria. Vad svarar man när en internationell resenär frågar vad som är karakteristiskt för svensk matkultur och svenska smaker?
Senast uppdaterad:18 januari 2022

Ur ett mat- och smakperspektiv är det viktigt att komma ihåg att Sverige inte är en plats utan många olika. Det är ett stort land med många lokala skillnader i till exempel natur, klimat, lokala råvaror och mattraditioner. Vad som upplevs som typiskt för Jämtland är därför inte nödvändigtvis detsamma som för Gotland eller Skåne. Och i Kiruna smakar det annorlunda än i Falkenberg.

Geografin spelar roll men det är inte allt. Inom måltidsturismen är dock smaken av en plats ett viktigt begrepp att förhålla sig till eftersom det upplevs som en av de viktigaste drivkrafterna för måltidsturism. Nyfikenheten och lusten att uppleva platsen genom mat och dryck och på så sätt öka sin förståelse för inte bara geografin utan även för människorna där och deras kultur är en av de starkaste anledningarna för måltidsturister att söka sig till vissa platser och upplevelser.

Autentiska regionala, lokala och hyperlokala smaker

För den destination som vill vara intressant för måltidsturister är det viktigt att beskriva vilka unika matupplevelser och smaker man kan leverera. Jobbar ni med lokalt framställd mat är den per definition unik då ingen plats är en kopia av en annan. Genom att koppla den lokala maten till en berättelse om svenska smaker och matkultur så sätts måltiden i ett sammanhang och besökaren får en starkare upplevelse.

Vad smakar Sverige?

Smaken av Sverige skulle kunna beskrivas utifrån både råvaror, maträtter, tekniker och kryddningar. Vår mat uppfattas som naturlig, hälsosam och modern. De specifika naturliga förutsättningarna som till exempel jordmån, odlingsklimat och en jämförelsevis kort växtsäsong men med många soltimmar tack vare ljusa sommarnätter, är andra faktorer som ofta nämns.

Utländska turister förknippar ofta Sverige med köttbullar och tack vare IKEA är det nog också den rätt som relativt många har haft möjlighet att smaka. Stor internationell kännedom har även surströmmingen, sannolikt dock mest som begrepp och inte som något man faktiskt smakat. Svensk vodka och akvavit, gravlax och smörgåsbord är också relativt kända.

Svamp, älg, syrad mjölk, lingon, potatis, sill och knäckebröd är andra exempel på råvaror som ofta förknippas med svenska smaker och det finns så klart många lokala specialiteter inom dessa kategorier. Utöver det finns många fler råvaror, rätter och mattraditioner som det är värt att fördjupa sig kring om man vill skapa spännande och attraktiva måltidsupplevelser för resenärer.

Lär dig mer om Sveriges mattraditioner här: http://smakasverige.se/ och https://www.matkult.se/

Boktips:
The Taste of Place av Amy B. Trubek (2008)
Regional Matkultur – Terroir i matlandet Sverige av Martin Ragnar (2014)
Matens mångfald i Sverige – Biologi, Gastronomi, Nytta av Martin Ragnar (2021)
På resa i matlandet - Boken ägnas en bransch i tillväxt, den kulinariska turismen (2016)
Det svenska måltidsundret - Från gastronomiskt u-land till världstopp (2016)