Vår och nystart (mars-maj)

Internationella kvinnodagen – 8 mars

Kort bakgrund: Global dag som uppmärksammar kvinnors rättigheter och betydelse i samhället. 2026 är temat “Ge för att vinna”, som betonar hur generositet, stöd och delade möjligheter stärker jämställdheten.

Relevans för turismnäringen: En möjlighet att lyfta kvinnligt företagande och de delar av vårt kulturarv som historiskt burits av kvinnor – inom mat, hantverk, traditioner och berättelser – samt att synliggöra hur branschen kan bidra till ökad delaktighet och jämlika möjligheter.

Ramadan – 18 feb-19 mars*

Bakgrund: Den nionde månaden i det muslimska året är den heliga fastemånaden Ramadan. Fastan pågår från gryning till solnedgång och när mörkret faller samlas man för Iftar (frukost). I regel bryter man den dagliga fastan tillsammans med släkt och vänner. Under hela Ramadan besöker man familj och vänner för att till exempel gå ut på restaurang tillsammans. Precis som den traditionellt svenska julen och påsken kan man fira Ramadan även om man är sekulariserad. Man kanske inte fastar, men är delaktig på andra sätt och umgås med nära och kära.

Relevans för turismnäringen: Skapar efterfrågan på kvällsöppna restauranger, trygga sociala mötesplatser och kultur- eller matupplevelser som möjliggör umgänge efter solnedgång. Ger också företag chans att visa omtanke och inkludering genom anpassad kommunikation och genom att synliggöra erbjudanden som passar under Ramadan.

* De muslimska högtiderna följer den muslimska kalendern som bygger på månåret (354 dagar) och inte på solåret. Eftersom månåret är elva dagar kortare tidigareläggs alla händelser elva dagar året därpå, det vill säga: om en händelse infaller 12 oktober ett år så infaller den 1 oktober året efter.

Eid al-Fitr – 20-22 mars

Bakgrund: När Ramadan är över infaller Eid Al-Fitr där man under tre dagar firar att fastan är slut. Det är en glädjefylld högtid där man umgås med släkt och vänner, och precis som julen firas den i lika stor utsträckning av sekulära som troende. Barnen får presenter – ofta kläder och pengar. Sötsaker har en mycket stor och given plats på bordet under Eid-firandet, inte minst godis och baklava.

Relevans för turismnäringen: Har man inte rest under Ramadan gör man det gärna under Eid. Man träffas, äter gott på restaurang och kanske gör en aktivitet eller upplevelse tillsammans. Det finns en stor efterfrågan på inspirerande aktiviteter och platser att besöka under den här tiden.

Det skapar en ökad efterfrågan på restauranger, aktiviteter och platser att besöka tillsammans, särskilt i större städer.

Vårdagjämningen – 20 mars

Bakgrund: I svensk tradition räknas vårdagjämningen som vårens första dag och en tidpunkt då dag och natt är lika långa. Förr innebar den starten på vårbruket – en intensiv period då ljus och jordförhållanden styrde arbetet på gårdarna. Naturens tecken lästes noga, eftersom vädret var avgörande för årets skörd.

Relevans för turismnäringen: En tydlig vändpunkt i årets rytm som väcker längtan efter ljusare dagar, naturvistelser och rörelse. Ett tillfälle att lyfta vårens upplevelser, naturbaserade aktiviteter och kulturella traditioner som knyter an till ljusets återkomst.

Chaharshanbe Suri (eldfesten) – 17 mars

Kort bakgrund: En antik persisk vårhögtid som firas sista tisdagen före det persiska nyåret, Nowruz. Eldar tänds för att symboliskt lämna vintern bakom sig och välkomna vårens förnyelse, ofta med musik, dans och gemenskap. Traditionen har rötter i zoroastrianismen och firas i dag som en icke-religiös fest, och samlar stora publika firanden i Sverige, bland annat i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Relevans för turismnäringen: En färgstark och publik högtid som skapar naturliga tillfällen att lyfta vårens ankomst, kulturell mångfald och gemensamma festtraditioner. Firandet samlar stora publika evenemang, vilket skapar möjligheter för kulturarrangörer, restauranger och destinationer att erbjuda upplevelser för många målgrupper.

Nowruz (persiskt nyår) – 20 mars

Kort bakgrund: Nowruz firas vid vårdagjämningen och markerar naturens förnyelse och ljusets återkomst. Det är en av de största högtiderna i Mellanöstern och Centralasien och berör omkring 350 000 människor i Sverige med iransk, kurdisk, afghansk och tadzjikisk bakgrund. Firandet pågår i flera dagar – från Eldfesten till Nowruz och vidare till Sizdah Be-dar – och präglas av gemenskap, besök hos släkt och vänner och upplevelser tillsammans. En central tradition är det symboliska haft-sin-bordet, där olika inslag representerar hopp, hälsa, kärlek och ett gott år.

Nowruz är en central högtid i Mellanöstern, Centralasien och delar av Kaukasus, och firas med vårstädning, besök hos släkt och vänner samt dukning av det traditionella Haft-sin-bordet som symboliserar hopp, hälsa och ett gott år.

Relevans för turismnäringen: Nowruz innebär ökad social aktivitet, restaurangbesök och resande inom landet. Firandet skapar naturliga tillfällen att lyfta vårens början, mångfald, mat- och kulturtraditioner samt möjligheten att erbjuda utomhusupplevelser och mötesplatser som knyter an till ljus, natur och gemenskap.

Sizdah Bedar (Naturdagen) – 2 april

Kort bakgrund: Sizdah Bedar markerar avslutningen på det persiska nyårsfirandet och välkomnar våren på allvar. Traditionen innebär att man tillbringar dagen utomhus – ofta med picknick, lekar och gemenskap – som ett sätt att lämna det gamla bakom sig och börja året i naturens tecken.

Relevans för turismnäringen: En dag som tydligt knyter samman vårens ankomst med naturvistelser och sociala aktiviteter. Skapar möjligheter att lyfta parker, trädgårdar, friluftsområden och utomhusupplevelser, och ger en naturlig ingång till att nå målgrupper med persisk och centralasiatisk bakgrund samt andra som inspireras av vårens första utedagar.

Påsk – 3-6 april

Kort bakgrund: Påsken i Sverige är en kombination av kristna traditioner och folkliga sedvänjor. Firandet rymmer allt från dekorerade påskris, målade ägg och påskbord till barn som klär ut sig till påskkärringar och går på äggjakt. Helgen markerar både slutet på fastan i kristen tradition och vårens ankomst i folktron, och omfattar skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdag och annandag påsk.

Relevans för turismnäringen: En av årets största rese- och mathelger, då många har påsklov och söker upplevelser tillsammans med släkt och vänner. Skapar möjligheter för destinationer, restauranger och kulturarrangörer att erbjuda familjevänliga aktiviteter, naturupplevelser, temamåltider och evenemang kopplade till vårens första ledighet.

Pesach (judisk påsk) – 1-9 april

Kort bakgrund: Pesach är en av de viktigaste judiska högtiderna och firas till minne av uttåget ur Egypten – en central berättelse om frihet och befrielse från slaveri. Högtiden inträffar alltid vid fullmåne i månaden Nisan, vilket innebär att datumen varierar i den svenska kalendern. Pesach kallas också ”det osyrade brödets högtid”, eftersom matzah – osyrat bröd – är ett av de mest symboliska inslagen. Firandet inleds med en Seder-måltid i hem och synagogor, där berättelsen om uttåget återges genom mat, sånger och läsningar.

Relevans för turismnäringen: Pesach lyfter teman som frihet, minne och kulturell kontinuitet, och skapar möjligheter att uppmärksamma judiskt kulturarv i Sverige. Högtiden kan inspirera till mat- och kulturupplevelser, publika program på museer och kulturinstitutioner samt interkulturell kommunikation som stärker förståelsen för Sveriges mångfacetterade firandetraditioner.

Ortodox påsk – 12 april

Kort bakgrund: Ortodox påsk är årets viktigaste högtid inom de ortodoxa traditionerna och föregås av en lång fasta. Högtiden infaller senare än den västerländska påsken eftersom många ortodoxa kyrkor följer den julianska kalendern och särskilda regler för att beräkna datumet i relation till vårdagjämningen och Pesach. Firandet kulminerar i en nattmässa där fastan bryts och man samlas kring festmåltider som ofta innehåller ägg, Kulich (ett bröd) och Paskha (en dessert). De ortodoxa högtiderna berör omkring 350 000 personer i Sverige med rötter bland annat i serbiska, ryska, makedonska, grekiska och assyriska/syrianska traditioner.

Relevans för turismnäringen: En betydelsefull helg för många med ortodox bakgrund i Sverige som man firar tillsammans med familj och vänner. Det finns med andra ord all anledning till att presentera och inspirera till resor och boenden runt om i Sverige. Skapar tillfällen att uppmärksamma kulturarv, mattraditioner och evenemang som samlar familjer och gemenskaper – särskilt i städer och områden där ortodoxa högtider har en stark närvaro.

Valborg – 30 april

Kort bakgrund: Valborg är en svensk vårhögtid med rötter i både folktradition och studentliv. Traditionen att tända vårbrasor, sjunga vårsånger och fira vårens ankomst har funnits i flera hundra år. I många städer – särskilt universitetsorter – är Valborg en stor social högtid som markerar slutet på vintern och början på den ljusare årstiden.

Relevans för turismnäringen: En av vårens mest publikdragande helger som samlar människor till konserter och evenemang i hela landet. Valborg skapar möjligheter för destinationer, restauranger och kulturarrangörer att erbjuda vårinspirerade upplevelser, utomhusaktiviteter och familjevänliga program – särskilt i städer där traditionen med körsång, brasor och firanden är stark.

Första maj – 1 maj

Kort bakgrund: Första maj är den internationella arbetarrörelsens högtidsdag och uppmärksammas i Sverige med demonstrationer, tal, musik och offentliga samlingar. Dagen har firats sedan slutet av 1800-talet och är en etablerad helgdag som ofta samlar både lokala och nationella aktiviteter.

Relevans för turismnäringen: En dag då många rör sig inom städer och ibland reser inom landet för att delta i demonstrationer eller evenemang. Första maj skapar därför möjligheter att lyfta stadsturism, kulturprogram, museibesök och publika aktiviteter – särskilt i större städer där firandet är omfattande.

Kristihimmelsfärdsdag – 14 maj

Kort bakgrund: En kristen högtid som firas 40 dagar efter påsk och markerar Jesu himmelsfärd. I Sverige har dagen traditionellt varit en viktig kyrkohögtid, men har också blivit en etablerad del av vårens ledighetsperioder.

Relevans för turismnäringen: En av årets mest populära långhelger för vårresor inom Sverige. Högtiden skapar goda möjligheter för destinationer, boenden och arrangörer att lyfta naturupplevelser, somriga aktiviteter och familjevänliga program i en period då många passar på att resa, umgås och njuta av våren.

Pingst – 23-24 maj

Kort bakgrund: En kristen högtid som markerar den heliga andens ankomst och som traditionellt räknas som kyrkans födelsedag. I Sverige har pingsten både religiösa och folkliga uttryck och är historiskt förknippad med vårens ankomst och tiden för många bröllop.

Relevans för turismnäringen: En helg som ofta kopplas till vårbröllop, kulturarrangemang och naturupplevelser. Pingsten erbjuder möjligheter att lyfta vandring, kulturfestivaler och andra aktiviteter som markerar övergången från vår till sommar då många söker inspiration och upplevelser tillsammans.