Plant based by Sweden, Avsnitt 8: Catxalot

Vår guide på resan är Therese Elgquist från Plantbased by Thess, kokboksförfattare och inspiratör inom just växtbaserat. Filmare är Agnes Maltesdotter, äventyraren som älskar att upptäcka nya platser och lära sig nya saker.

Catxalot

I Grebbestad, en del av Kosterhavets nationalpark och Sveriges första marina nationalpark, skördar Linnéa Sjögren havets läckerheter; alger och tång. Råvaror som ger både unika smaker samtidigt som de renar haven. Och just i Grebbestad är havet precis lagom salt och temperaturen extra gynnsam för att framtidens mat ska trivas riktigt bra.

Möt Linnéa Sjögren den fd bibliotekarien som flyttade från staden till havet och som sadlade om med visionen att återknyta kontakten mellan människa och hav. Sedan 2014 driver hon företaget Catxalot som erbjuder tångsafaris och algkurser tillsammans med matlagning på karga klippor.

Linnéa brinner för att skapa hållbara måltidsupplevelser som får dig som gäst att bli förälskad i havet för all framtid. Följ med på ett framtidens matäventyr, ner i det blå havet!

Här får du som företagare tips från en kock med stor erfarenhet och kunskap om matlagning med grönt fokus. Recepten hittar du som vanligt under filmen.

Här kan du som företagare inspireras att tänka utanför boxen och få idéer på hur du kan utveckla fler erbjudanden i form av exempelvis kurser och event utifrån verksamhetens huvudfokus. Få kunskap om hur det kan gå till när man som Linnéa vill satsa på hållbarhet och innovation genom en “ny” gröda. Ta del av ett väldigt bra exempel på hur man kan skapa attraktiva helhetsupplevelser med lärandet i fokus där lokalsamverkan och marknadsföring i sociala medier visat sig vara är viktiga nycklar för att nå målgruppen och lönsamhet.

Tillhörande recept samt en fördjupande artikel hittar du nedan.

På bild: Wokade grönsaker med tång, havreris, friterad rörhinna och vegansk majonnäs samt Råraka med sockertång, frästa kantareller, växtyoghurt och strandväxter

Ett undervattensäventyr

Det är sensommar. De släta klipporna badar i sol och en lätt bris får vågorna att försiktigt skvalpa upp på de varma stenarna. Ute på klipporna finns flertalet röda fiskebodar där fiskenät och bojar hänger på väggarna. En solblekt brygga leder oss vidare ut mot vattnet.

Vi är i Tjurpannans naturreservat i Bohuslän, inte långt ifrån Grebbestad, för att träffa Linnéa Sjögren som är en sann inspiratör och expert på allt som har med tång att göra. Vi ska få lära oss mer om tången; vart den kan plockas, hur den kan användas i matlagning och varför tång är en riktig miljöhjälte. Att vi är i Bohuslän är ingen tillfällighet. Här är nämligen havet lagom salt och temperaturen extra gynnsam för att framtidens mat ska trivas riktigt bra.

Linnea möter oss med våtdräkten hängandes över axeln och i medföljande kärra ligger en flätad korg, en Muurikka och simfötter.

- Jag tycker att havet och världen under ytan är en förtrollande plats. Jag är uppvuxen på den Bohuslänska kusten och har alltid haft ett stort intresse för havet och mat. Som bibliotekarie i grunden har jag alltid haft en nyfikenhet och drivkraft att vilja lära mig mer och att dela kunskap vidare. För några år sedan läste jag en artikel i tidningen Gourmet om just tång som mat. Jag blev nyfiken och kontaktade den kock och algprofessor som var med i artikeln. Därifrån började jag läsa på, det ena gav det andra, och jag och min dåvarande man ändrade på allt mitt i livet och flyttade från staden till havet

Under vår promenad bort mot klipporna och havet stannar Linnea till och plockar med sig ätbara vildväxande strandväxter i den flätade korgen. De för oss, hittills okända delikatesserna, ska bli topping och smaksättning till den måltid vi ska laga tillsammans ute på klipporna.

Väl ute på de släta klipporna tar Linnea på sig våtdräkt, cyklop, simfötter och fäster en nätpåse runt höften innan hon dyker ner i det mörkblå havet. Efter en stunds simmande häver hon sig tillbaka upp på klipporna med nätpåsen fylld av olika sorters tång.

- Det finns lite över 300 arter av tång i Sverige. Viktigt att nämna är att inga är giftiga, alla är ätbara, men smaken varierar.

Catxalots plats på marknaden
Under flera år har Catxalot levererat tång till en stor del av Sveriges topprestauranger. Förutom att plocka och leverera tång sprider Linnéa kunskap om den “nya” och hållbara råvara som tång är. Catxalot har lyckats med konststycket att introducera en ny produkt på den svenska matmarknaden.

Förutom att leverera tång till många av landets krogar och även vissa butiker har Linnea genom Catxalot skapat fler ben att stå på. Catxalot kombinerar medvetet tre olika typer av turism; måltids-, kunskaps- och naturturism. Under säsongen för tångplockning vår och sommar kan den intresserade boka sig på kurser och event där deltagarna får lära sig om havets guld; tången, som sedan plockas tillsammans, innan det dukas fram för matlagning tillsammans på klipporna.

“Jag har svårt att välja ut en favorittång. Alla är mina favoriter fast på olika sätt. Men om jag måste välja så är det fingertången. Den är så vacker under vattnet, den växer på de tuffaste och mest vågexponerade platserna. Och så luktar den, till skillnad mot vad många kanske tror, gott också!”

Starten på något nytt
Linnéa och hennes kompanjon Jonas, som hon startade företaget med, utvecklade en företagsidé ur något som de själva saknade på marknaden. Hon berättar hur det passade extra bra då den råvara de jobbade med, tången, låg i tiden samtidigt som det kändes nytt och spännande.

- När vi först “upptäckte” tången på riktigt och bestämde oss för att starta Catxalot 2014 fanns inga utbildningar eller kurser med fokus på just tång. Det gällde helt enkelt att lära sig själv genom att läsa på och kontakta personer som hade kunskapen. Sedan startade vi utbildningen som vi själva hade velat gå på.

I Sverige har det historiska sett inte funnits någon tradition av att äta tång, Linnéa har sin teori om varför denna spännande råvara förbisetts under så lång tid.

- Förr hade vi så mycket annat i haven som vi kunde äta, så tången förbisågs. Dessutom är tången lite mer “dold” i Sverige jämfört med länder som ligger längre söder ut, eftersom vi inte har tidvatten på samma sätt.

Den hållbara aspekten
Tång som råvara är mycket hållbar, bland annat då tång “renar haven” genom att omvandla kväve och fosfor till energi som tången själv kan använda för att leva och växa. Dessutom är havsbotten en yta som ännu inte utnyttjas på ett hållbart vis, vilket den skulle kunna göra. Tång är en outnyttjad resurs som dessutom är fylld med flera mineraler, spårämnen och omega 3, fibrer, antioxidanter och andra mikrokomponenter. För att inte nämna smakerna - och inte minst grundsmaken umami som ger rätter ett fint djup och en “komplett” smakupplevelse.

Linnéa beskriver tångplockning under ytan liknar känslan av att plocka svamp i skogen.

- Jag tror att det är något djupt mänskligt som är nedärvt att känna tillfredställelse av att plocka och samla sina råvaror även under ytan. Jag vill få fler människor att knyta an till världen under ytan eftersom jag är övertygad om att - det vi tycker om - det tar vi bättre hand om.

Storskaligt - och hållbart
För att vi ska kunna skörda tång storskaligt till livsmedelsindustrin behöver vi få fram tångodlingar, det är nämligen inte hållbart att skörda de stora mängder som skulle behövas vid storskaliga produktioner från vilt växande tång berättar Linnéa.

- En utmaning är att det krävs lagändringar för att kunna bedriva tångodling i tillräckligt stor skala för att det ska kunna gå runt. Om och när livsmedelsindustrin vill köra igång och på riktigt satsa på tång som ett livsmedel så måste det finnas ett bra och tillräckligt utbud. Vi måste förbereda oss för att kunna matcha utbud mot efterfrågan.

En mångsidig ingrediens
Tång kan användas i matlagningen på mängder av olika vis. Att tänka på tången som en grönsak, exempelvis grönkål, kan göra det lättare att börja laga mat med tång berättar Linnéa.

- Testa att koka en buljong med fingertång, mixa en pesto på alger eller blanda ihop en enkel algsallad. En produkt som redan nu är vanlig i handeln är tångkaviar. Tång kan användas både som smaksättning, i allt från ett salt till en sallad, eller som en huvudråvara i exempelvis en gryta.

Idag hittas tång mestadels på restaurangernas menyer men Linnéa tror att denna hållbara och spännande råvara kommer nå längre och fler än så.

- Jag tror att vi i framtiden kommer se tång som ett mer naturligt inslag i färdigmat. Kanske ersätts något e-nummer med en tång som ger samma egenskaper. Sådant är redan på gång! Och så finns det flera varumärken som redan idag experimenterar med tång på olika sätt och gör exempelvis fermenterad sockertång.

Fem tips till företagaren:

• Förr oss har sociala medier betytt mycket. Det är ett bra sätt att nå ut och växa organiskt. Jag tror på att bjuda på sig själv och sin historia eftersom det är något som skapar ett intresse. Börja med att använda SoMe (sociala medier) för att nå ut!
• Förädla dina råvaror om det är möjligt. Skapa en “cirkel” av det du erbjuder där produkter exempelvis kan komplettera en upplevelse. Det ena säljer ofta det andra!
• Arbeta med andra aktörer, det kan ge ringar på vattnet på flera olika sätt. Kanske kan dina produkter eller tjänster säljas även hos dem och tillsammans kan ni eventuellt erbjuda helhetsupplevelser. Dessutom är samarbeten ett bra sätt att skapa ett nätverk. Kockarna som jag levererade tång till taggade oss i sociala medier och på så vis spreds ordet till fler.
• Försök hitta något som är nytt och unikt - eller vinkla er produkt så att den blir ny och unik! Vinkla eller koppla det till något som är intressant, och “i tiden”. Och viktigt att tillägga - gör något som du är passionerad kring, gör det inte bara “för att”. Det känns när du är genuint stolt över den upplevelse eller den produkt som du erbjuder.
• Ha ett syfte, se det kanske lite som en “dold agenda”. Vår “dolda agenda” har varit att få fler att bry sig om havet och med det i bakhuvudet har allt vi gjort de senaste åren formats.

Fem tips till resenären:

• Besök ostronodlingen i Bohuslän, här finns de första i svenskodlade platta ostronen! Även ostron är viktiga för friska hav då de filtrerar vatten och blir ett bra komplement till utarmade vilda fiskbestånd.
• Väderöarna, bara promenera runt, bada, ta med picknick och njut av naturen.
• Kosteröarna, passa på att ta ett stopp på Kosters trädgårdar för en bit mat.
• Vitlycke hällristningar. Jag är väldigt förtjust i historia, därför är denna plats extra speciell för mig.
• Hamburgö, ta linfärjan över till ön från fastlandet och vandra i vacker natur.