Så mycket att fira i Sverige 2026
Vinter och ljus (januari-februari)
I början av året ligger många högtider som på olika sätt knyter an till vintertidens rytm – eftertanke, gemenskap, nystart och ljus. Vintermånaderna rymmer både äldre svenska traditioner och firanden från andra delar av världen som numera är en del av Sveriges kulturella landskap. Tillsammans visar de hur människor i Sverige fortsätter att samlas, fira, äta gott och mötas – mitt i vinterns mörker och kyla.
Senast uppdaterad:11 december 2025Här följer årets första högtider, som var och en ger unika möjligheter att uppmärksamma vintertraditioner, mångfald och kulturella uttryck.
Trettonhelgen – 6 januari
Kort bakgrund: En kristen högtid som markerar slutet på julen och avslutar helgperioden i många svenska traditioner.
Relevans för turismnäringen: En naturlig tid för vinterresor, rekreation och evenemang efter storhelgerna, när många söker lugn, kulturupplevelser eller aktivitetsbaserad vinterturism.
Ortodox jul – 7 januari
Kort bakgrund: Ortodox jul firas av många ortodoxa kyrkor enligt den julianska kalendern. Högtiden uppmärksammas med gudstjänster, familjesamlingar och traditionella maträtter, och firas i dag av människor i Sverige med rötter i flera olika ortodoxa traditioner.
Relevans för turismnäringen: Synliggör Sveriges kulturella mångfald och kan inspirera till inkluderande vinterberättelser, matupplevelser och evenemang. En tid då många reser för att besöka familj och vänner, vilket skapar möjligheter för destinationer och aktörer att erbjuda upplevelser som knyter an till vinterns gemenskap.
Ortodoxa nyåret – 13-14 januari
Kort bakgrund: Det ortodoxa nyåret firas enligt den julianska kalendern och uppmärksammas av flera ortodoxa gemenskaper i Sverige. Firandet varierar mellan olika traditioner, men präglas ofta av festmåltider, musik, familjesamlingar och gemenskap. För många innebär det att man firar nyår två gånger – först det svenska och sedan det ortodoxa.
Relevans för turismnäringen: En helg som tydligt visar Sveriges kulturella mångfald och som kan inspirera till vinterevenemang, mat- och kulturupplevelser. Många reser för att besöka släkt och vänner, vilket skapar möjligheter för destinationer och aktörer att erbjuda välkomnande upplevelser, boenden och aktiviteter under en annars lugn vinterperiod.
Kinesiskt nyår – 17 februari
Kort bakgrund: Kinesiskt nyår, även kallat vårfesten, markerar starten på det nya året enligt den kinesiska månkalendern. Det är en av världens största högtider och firas med familjegemenskap, festmåltider, ljus, dans och kulturella traditioner som spridits globalt. I Sverige uppmärksammas högtiden genom offentliga firanden, särskilt i större städer.
Relevans för turismnäringen: Skapar möjligheter att lyfta asiatiskt kulturarv, matupplevelser och publika evenemang som attraherar både kinesiska målgrupper och en bred svensk publik. Högtiden är särskilt relevant för storstäder och kulturinstitutioner som arrangerar festivaler, uppträdanden och firanden.
Samernas nationaldag – 6 februari
Kort bakgrund: Samernas nationaldag firas i hela Sápmi till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. Dagen uppmärksammar samisk kultur, språk, historia och identitet, och firas i Sverige av både samiska gemenskaper och olika samhällsaktörer.
Relevans för turismnäringen: En viktig möjlighet att synliggöra det samiska folket och lyfta kulturarv, berättelser, mattraditioner och relationen till naturen. Dagen kan inspirera till samarbeten med samiska företag och kulturaktörer, samt till ansvarstagande kommunikation om urfolksrättigheter och hållbarhet.