Vinter och mörker (november-december)

För turismnäringen är detta en tid då behovet av att bryta vardagen är starkt. Människor vill resa bort, umgås, ta del av vinterupplevelser och hitta sådant som lyser upp tillvaron. Det skapar goda möjligheter att erbjuda allt från vinterkultur, gastronomi och boendeupplevelser till aktiviteter som stärker gemenskapen under årets mörkaste period.

Diwali (ljusets fest) – 8 november

Kort bakgrund: Diwali är en av de mest betydelsefulla högtiderna inom hinduisk tradition och firas också av sikher, jainister och många med rötter i Sydasien. Högtiden symboliserar ljusets seger över mörkret, det godas triumf över det onda och en ny början. Firandet pågår i flera dagar och kännetecknas av att man tänder ljus och oljelampor, dekorerar hemmen, umgås med familj och vänner, delar sötsaker och ger gåvor. Flera traditioner kopplas till Diwali – bland annat Ramas återkomst, gudinnan Lakshmis välsignelser och nya årets början i delar av Indien – men gemensamt är budskapet om hopp, välgång och ljus.

Relevans för turismnäringen: Diwali är en färgstark och visuellt stark högtid som skapar möjligheter att lyfta ljus, kultur och mat under höstens mörkare period. Offentliga firanden i svenska städer, liksom mat- och kulturteman, kan ge museer, kulturaktörer och destinationer en möjlighet att erbjuda inkluderande program och upplevelser som speglar Sveriges mångfald och fördjupar berättelsen om ljus i olika kulturer.

Julmarknader (olika datum) – slutet av november-december

Kort bakgrund: Julmarknader är en stark vintertradition i Sverige och hålls på slott, torg, herrgårdar, museer och i stadskärnor runt om i landet. Här blandas hantverk, lokala delikatesser, värmande drycker, belysning och musik med en stämningsfull atmosfär som förknippas med adventstidens förväntan och gemenskap. Många julmarknader bygger på historiska miljöer och traditioner som skapar en särskild upplevelse av vinter och kultur.

Relevans för turismnäringen: En av vinterns mest betydelsefulla reseanledningar, både för svenska och internationella besökare. Julmarknader stärker lokala företag, hantverkare och matproducenter, och ger destinationer möjlighet att skapa helhetsupplevelser med kultur, mat, ljus och evenemang. De bidrar till att förlänga säsongen och locka gäster till många delar av landet under årets mörkaste månader.

Chanukka (ljusfesten) – 4-12 december

Kort bakgrund: Chanukka är en åtta dagar lång judisk högtid som 2026 firas i december. Högtiden kallas ofta ljusfesten som firas till minne av återinvigningen av templet i Jerusalem. Varje kväll tänds ett ljus i en åttaarmad chanukkaljusstake, tills alla åtta ljusen är tända. Chanukka är en glad högtid med gemenskap, mat, sång, lekar och – hos vissa familjer – även gåvor.

Relevans för turismnäringen: En ljusburen högtid som passar väl in i vinterns tema ”ljus i mörkret”. Chanukka kan inspirera till inkluderande mat- och kulturteman samt aktiviteter som lyfter Sveriges judiska kulturarv. Den sammanfaller ofta med advent och Lucia, vilket skapar möjligheter att visa hur olika ljustraditioner möts under vintern.

Lucia – 13 december

Kort bakgrund: Luciafirandet i Sverige är en sammansmältning av flera traditioner. Det knyter både an till legenden om Sankta Lucia från Syrakusa – ett kristet helgon vars minnesdag infaller den 13 december – och till äldre nordiska vinterseder kring årets mörkaste natt enligt den julianska kalendern. I folktron var Lussenatten en farlig tid då övernaturliga väsen rörde sig ute och både människor och djur behövde extra omsorg.

Under århundraden utvecklades olika lokala traditioner: i bondesamhället vandrade ungdomar utklädda som lussegubbar mellan gårdarna för att sjunga och få mat och dryck; den som steg upp sist på morgonen kunde kallas ”Lusse-lelle” och få ett lekfullt ris med björkruska; och en rad seder handlade om att vaka, äta ordentligt och välkomna ljuset tillbaka. Det moderna luciafirandet växte fram under 1800- och 1900-talet, och spreds i hela landet efter att offentliga luciakröningar etablerades på 1920-talet.

I dag är Lucia en av Sveriges mest stämningsfulla vintertraditioner, med ljusprocessioner, sång och gemenskap i skolor, kyrkor, föreningar och offentliga miljöer.

Relevans för turismnäringen: Lucia väcker stort internationellt intresse och är en av Sveriges tydligaste kulturella vinterupplevelser. Högtiden skapar möjligheter att lyfta konserter och kulturprogram kopplat till olika smakupplevelser och visar Sveriges unika kulturtradition kopplat till ljus i mörkertid.

Vintersolståndet – 21 december

Kort bakgrund: Vintersolståndet markerar årets kortaste dag och längsta natt, den tidpunkt då solen står som lägst på himlen om den ens visar sig. I nordiska traditioner har vintersolståndet länge varit en symbol för vändpunkten i mörkret – ögonblicket då ljuset sakta börjar återvända. Många äldre vinterriter och ljusfester, liksom dagens moderna vinterfiranden, har kopplingar till denna övergång mellan mörker och nytt ljus.

I Norden har ljuset länge haft en särskild betydelse i midvintertid. Äldre riter som eldar, ljusvaka och härdens symboliska skydd användes för att värja sig mot mörkret och välkomna solens återkomst – traditioner som fortfarande kan anas i många av dagens vinterfiranden.

Relevans för turismnäringen: En tid som lyfter fram Sveriges unika vinterlandskap, mörkerupplevelser och fascinationen för ljusets återkomst. Vintersolståndet skapar möjligheter att utveckla och kommunicera vinterupplevelser som norrskensturer, mörkerturism, kulturprogram kopplat till äldre traditioner, ljusinstallationer och naturaktiviteter. Det är en period då många besökare – både svenska och internationella – söker stillhet, kontakt med naturen i olika vintermiljöer.

Jul – 24-26 december

Kort bakgrund: Julen är en av Sveriges största och mest älskade högtider och rymmer flera historiska lager. Den kristna grunden bygger på firandet av Jesu födelse, en tradition som etablerades på 300-talet när kyrkan lade julen den 25 december. Samtidigt bär den svenska julen tydliga spår av äldre nordiska midvinterfiranden som jól, där man markerade solens återkomst med fest, mat och midvinterblot.

Genom århundradena har dessa uttryck vävts samman med folkliga seder och moderna influenser. Tomten är till exempel en blandning av den nordiska gårdstomten och europeiska Sankt Nikolaus och julgranen och flera nutida traditioner har spridits hit under 1800- och 1900-talet. I Sverige är julafton den stora familjehögtiden, medan juldagen har starkare position i många andra länder. Oavsett uttryck samlar julen människor kring ljus, mat, gemenskap och traditioner som har utvecklats över lång tid.

Relevans för turismnäringen: Julperioden skapar stor efterfrågan på boenden, restauranger, julbord, konserter, vinteraktiviteter och stämningsfulla miljöer. Julmarknader, ljusinstallationer, historiska miljöer och kulturevenemang lockar både svenska och internationella besökare. Julen är en central period för att erbjuda helhetsupplevelser som förenar mat, kultur, tradition och naturupplevelser – och en viktig tid för företag som vill skapa återkommande besöksanledningar och förlänga vintersäsongen.

Nyår – 31 december-1 januari

Kort bakgrund: Nyår markerar övergången till ett nytt år och firas i Sverige ofta tillsammans med vänner och familj. Helgen präglas av festligheter, nyårslöften, tolvslaget och fyrverkerier, och många vill göra något extra minnesvärt. En central del av firandet är maten – ofta en trerätters nyårsmeny – som blivit ett sätt att både avsluta och påbörja året med något högtidligt och gemensamt.

Relevans för turismnäringen: Nyår är en av vinterns mest reseintensiva helger då många har ledigt. Det skapar en stor efterfrågan på boenden, restauranger, olika nyårspaket, kulturprogram och vinterupplevelser. För turismnäringen är det ett tillfälle att erbjuda festliga helhetsupplevelser som förenar gastronomi, firande, natur och kultur. En tid då många söker miljöer och aktiviteter som ger en stämningsfull och minnesvärd start på det nya året.