1940-1950-talet

1944

Svenska Institutet bildas vid årsskiftet 1944-1945. En av deras uppgifter blir att stödja det upplysningsarbete om Sverige utomlands som redan pågick.

Svenska Trafikförbundet byter den 28 juli namn till Svenska Turisttrafikförbundet.

"Turistreklamförbundet" var det ursprungliga förslaget till nytt namn, men ”ordet reklam hade dock en sådan valör, att man inte ansåg sig kunna godtaga ett ursprungligt namnförslag”.

En gallupundersökning görs i Sverige i början av 1944, som visar att intresset för att resa efter kriget var mycket stort bland svenskar.

Det dröjer dock innan turisttrafiken kommer i gång efter krigsslutet. Reserestriktioner och visumtvång sägs vara största utmaningarna för den internationella nöjestrafiken.

Den svenska besöksnäringen brottas med logiproblem. Tillgång till hotell är en utmaning, framför allt i Stockholm.

1945

Efter andra världskrigets slut förändrades inställningen till turism i Västeuropa. Turismen uppfattades bl.a. som ett medel att få in utländsk valuta, särskilt amerikanska dollar.

Detta ledde till att regionala och centrala organ i Sverige kom att intressera sig mer för resandet från utlandet.

Perioden efter andra världskriget fram till 1950-talet kännetecknas av planering och tillväxt. Den offentliga sektorn var stark och engagerade sig i utvecklingen av turism och rekreation. Kvinnors och mäns välfärd stärktes och bilen fick sitt genombrott.

Under perioden byggdes mer än 400 000 sommarstugor och försäljningen av fritidsbåtar och husvagnar ökade. Resandet internationaliserades och charterresandet, en resandeform som blev ekonomiskt tillgänglig för många kvinnor och män, växte.

Fritiden blev en stark konsumtions- och industribas och drivkraften var aktiviteter i det fria.

1947

Svenska Turisttrafikförbundet initierar en statlig utredning om provisoriska åtgärder för att möta den tilltagande turistströmmen, där man rekommenderar att byggregler för hotell lättas upp, att motell byggs och att en mottagningscentral för utländska turister inrättas.

Ingen av rekommendationerna verkar ha följts, även om hotellbyggandet tar fart.

En omfattande pristävling för att ta fram nya och tilltalande turistsouvenirer, i hopp om att deras intäkter ska bidra till statskassan initieras av Turisttrafikförbundet. Det blir en flopp.

1948

Svenska Turisttrafikförbundet lägger fram förslag om en utredning för handelsministern: "att skapa tillförlitlig uppskattning av den ekonomiska betydelsen av turism för landet, vilka problem som utländsk turisttrafik till Sverige brottas med och förslag till lösning".

Det får bifall och Handelsministern påpekar med emfas att: "Det ligger i sakens natur att övervägandet av problem, som beröra den utländska turisttrafiken på Sverige, i första rummet måste ankomma på de, huvudsakligen enskilda, intressen — rederier och flygbolag, hotell och resebyråer — som arbeta på hithörande områden".

1949

Den första svenska film som belönas med en Oscar är kortfilmen Människor i stad, en impressionistisk studie av livet och rytmen i en storstad, som 1947 beställts av Svenska Turisttrafikförbundet, Svenska Institutet och Stockholms stad och som producerats av Arne Sucksdorff, för att visa upp det moderna stadslivet i efterkrigstidens Sverige.

1950

Den första svenska strandlagen träder i kraft som ser till friluftslivets behov av badstränder. Samma år tillsätts en strandutredning med uppdrag att se över hela lagstiftningen både med hänsyn till strändernas skydd och användningen av stränder till bad- och friluftsliv.

Från och med nu kan man säga att frågor om miljö och natur etablerades för turistområdet.

1951

Allmänna semesterlagstiftningen i Sverige revideras.