Hoppa till innehåll
plattform-together-8559(1)
Foto: Plattform/Scandinav/imagebank.sweden.se

Sociala frågor - välkomnande och inkluderande

Ett medvetet resande var temat för den kongress som Global Sustainable Tourism Council (GSTC) höll i Stockholm i april 2024. Som ett steg i kunskapsdelningen kring kongressen har vi i den här artikeln samlat resonemang och utdrag från de föreläsningar som skedde inom områden där social hållbarhet spelar en större roll, exempelvis i små och mindre företag samt i organisationer som arbetar med kultur och bevarandet av kulturarvet. Även vikten av att arbeta med social inkludering och platsers tillgänglighet tas upp och sist i artikeln hur man kan arbeta tillsammans med lokalbefolkningen för att motverka överturism och bygga en hållbar destination.
Senast uppdaterad:4 oktober 2024

Utmaningar och möjligheter med certifiering av små och medelstora företag

Små aktörer i besöksnäringen har en betydande inverkan på hållbarhet och sociala frågor, men har inte det stora företagets resurser. Maria Liontaki (GSTC Accreditation manager) ledde den här sessionen där fokus låg på hur man kan stötta små och medelstora företag på resan till certifiering.

Saúl Blanco Sosa menade att en av utmaningarna små och medelstora företag står inför är komplexiteten i olika standarder och att många företag idag kämpar för att förstå och implementera kraven för att sedan kontinuerligt rapportera på dem.

En annan utmaning är att små och medelstora företag tycker att implementering och kostnaden för tredjepartsövervakning är dyr. Finansiella resurser är alltid begränsade och behovet av att ha tillgång till finansiering för vissa viktiga investeringar är alltid nödvändigt, särskilt för små och medelstora företag. Men även det faktum att hållbarhet uppfattas som ett tillägg och inte som en faktisk egenskap som bör vara en normal del av alla företag, gör att implementering utifrån en certifiering blir kostsam för ett mindre företag.

Några lösningar skulle kunna vara:

  • Att utveckla ett ramverk där små och medelstora företag enkelt kan få tillgång till utbildning och stöd på resan till certifiering.
  • Att stötta med finansiering i vissa specifika fall och för vissa specifika syften.
  • Att skapa ett stegvis tillvägagångssätt för att underlätta början på resan.
  • Förbättra berättelsen så att små och medelstora företag förstår och ser certifiering som ett medel och inte ett slut.
  • Att förbättra och utveckla genomförandet av gruppcertifieringssystem.
  • Att förstärka budskapet om att hållbarhet är en egenskap hos verksamheten, inte ett tillägg.

Men det finns även andra utmaningar som:

  • Vikten av att upprätthålla konsekvens och kvalitetskontroll över tid, dvs att implementera hållbarhetsfrågorna i företagskulturen.
  • Att använda en enda storlek på certifiering som ska passa alla. Kanske behöver vandrarhem, AirBnb´s och andra mindre verksamheter sina egna uppsättningar av tillämpliga kriterier.
  • Att vi måste ha tydliga förväntningar på resultatet. Hållbarhet kan och kommer att göra små och medelstora företag mer konkurrenskraftiga, men andra faktorer spelar givetvis också in.
  • Att genomföra hållbara åtgärder är inte något vi kommer att kunna sälja till ett högre pris.
  • I researrangörsvärlden måste vi se över hela kedjan, det mesta trycket ligger idag på den minsta och sista delen av kedjan, dvs leverantören.

Att stötta små och medelstora företag i processen till certifiering är avgörande, och även om det finns utmaningar som komplexitet och ekonomiska begränsningar, finns det möjligheter med att utveckla tillgången till kunskaper och att se certifieringen som en viktig del av verksamheten.

Gå samman – certifiera i grupp

Federica Bosco, Sustainable Tourism Manager berättade om möjligheten att företag kan gå samman och certifiera sig som grupp. En modell för det samarbetet skulle kunna vara:

En illustration som visar en modell för gruppcertifiering. Företag tar hjälp av en projektledare som tar på sig arbetet att samordna de olika företagens arbete för att gemensamt kunna certifieras enligt ett gemensamt GSTC-kriterie.

Tanken är att gruppchefen gör en del av arbetet som varje företag annars själva skulle behöva göra, rollen ser även till att underlätta och stötta i arbetet för varje medlem i vägen till gruppcertifiering och i vissa fall kan även gruppchefen direkt eller indirekt hjälpa till med finansiering. Fördelarna med gruppcertifiering är att företagen sinsemellan får chans att samverka och stärka varandra men den allra största fördelen är att det enskilda företaget i gruppen kan certifiera sig.

Exempel från hotellvärlden

Florencia Kogan Moyano berättade om det första hotellet i Spanien (på Mallorca) som certifierades enligt GSTC:s standarder. Hotellet har valt att behålla sin historiska karaktär och införa hållbara delar i verksamheten, som att odla sina egna grönsaker och kompostera organiskt avfall för att senare när det blivit jord återanvända det i trädgården samt att införa ett system för att hantera gråvattnet utan kemikalier och därmed kunna återanvända 10% av det i verksamheten och resten till bevattning.

Florencia menade att utmaningarna med att implementera hållbara metoder på hotell är bland annat att få personalen att förstå vikten av att mäta och registrera data samt motivera kostnaden för att separera grå- och svartvattenledningar, men hon menar att när ledningen ser siffrorna motiverar det ytterligare installationer.

Catherine Gilvarry berättade om Hostelworld, en mindre OTA med 16.000 vandrarhem i 182 länder där 80% av kunderna är mellan 18-35 år, 71% är singelresenärer och där 88% ser vandrarhem som ett hållbart boende. 60% av deras målgrupper reser idag redan hållbart. Hon berättade vidare om deras arbete med att visa upp de olika vandrarhemmens hållbarhetsarbete genom deras ”trappstegsmodell” som grundar sig i GSTCs ramverk.

Fördjupa dig i ämnet:

Kulturell hållbarhet i museer och kulturorganisationer

Museer spelar en viktig roll för kulturbevarande och utbildning. I den här sessionen diskuterades hur museer kan bli ledande när det gäller att främja ansvarsfull turism och miljöförvaltning och på så sätt säkerställa att vi bevarar vårt kulturarv till framtida generationer.

Kulturell hållbarhet tas upp som en egen del i sektion C i GSTCs kriterier och visar på vikten av att ta hänsyn till kulturen på platsen där destinationen eller företaget verkar. För museer och kulturorganisationer är det extra viktigt med en kulturell hållbarhet för deras arbete främjar mångfald, inkludering och utbildning.

En kort sammanfattning:

  • Museer och kulturorganisationer står inför utmaningar när det gäller att bevara kultur oftast relaterat till resursbrist (tid, budget och arbetskraft).
  • Det kan handla om att stötta hantverkare i att bevara och förmedla sitt hantverk till besökare i syfte att visa upp hantverkets historia och utveckling och i slutändan göra dem till en turismattraktion.
  • Att satsa på att göra museer tillgängliga för alla är viktigt, men kan vara utmanande i historiska miljöer, pga svårighet att installera ramper och hissar i äldre byggnader. Men att satsa på tillgängligheten ger en bättre besökarupplevelse för alla.
  • Att anpassa sig till klimatförändringarna är avgörande för exempelvis konsthallar, ny teknik som virtual reality kanske kan hjälpa till.
  • Kulturella organisationer behöver utbildas i hur de kan ta till sig turismen och bli en del av turismens ekosystem. Det gäller att skapa medvetenhet om hållbar turism både bland besökare och personal.

Framgångsfaktorer:

  • Skapa tillgängliga anläggningar.
  • Gör det immateriella kulturarvet tillgängligt för alla.
  • Skapa upplevelser på ett hållbart sätt.
  • Betona de hållbara aspekterna av utställningar/kunskap.
  • Upprätthåll en ansvarsfull kommunikation.
  • Utbilda guider och värdar till ambassadörer för att öka besökarnas medvetenhet.
  • Engagera besökare i diskussioner om miljöhänsyn, klimatförändringar och hållbara levnadsvanor.

Fördjupa dig i ämnet:

Tillgänglighet och inkludering inom turism

Globalt sett beräknas det finnas över 1 miljard människor med funktionsnedsättning och mer än 2 miljarder människor, såsom makar, barn och vårdpersonal till personer med funktionsnedsättning. Det motsvarar nästan en tredjedel av världens befolkning som påverkas direkt eller indirekt, i vardagen och på resor, av någon form av funktionsnedsättning.

Tillgänglighet är en viktig del och benämns under ”Access for all” i GSTC:s kriterier. Att tillgänglighetsanpassa verksamheter är inkluderande för alla - anställda och besökare - oavsett om du har en varaktig funktionsnedsättning eller en temporär. Att aktivt arbeta med tillgänglighet och inkludering innebär också att du bidrar till att bygga ett mer mångsidigt, rättvist, inkluderande och tolerant samhälle där alla har friheten att utforska och delta i upplevelser.

Den här sessionen belyser tillgänglighet och inkludering inom turism och visar på olika lösningar för att främja de målen.

En kort sammanfattning:

  • Marknaden för tillgänglig turism är stor och växande, där personer med funktionsnedsättning och äldre personer utgör en betydande del av resenärerna, och företag som tillgodoser deras behov kan förvänta sig återkommande besök.
  • Idag är endast en liten andel av den digitala reseförsäljningen tillgänglig för resenärer med funktionsnedsättning och det finns ett betydande gap mellan vad leverantörer anser vara tillgängligt och förväntningarna hos resenärer med funktionsnedsättning.
  • Tillgänglig och inkluderande turism kräver hänsyn i varje steg av resan, inklusive innehåll på nätet, bokning, reseupplevelse och feedback, med fokus på utbildad personal, tillgänglig kommunikation, hjälpmedel och mänsklig empati.
  • Turismen bör prioritera mångfald, rättvisa och inkludering för att stärka turismnäringen och öka medvetenheten om det sociala ansvaret.
  • Skapa en arbetsplats fri från trakasserier och diskriminering, förändra bilden av HBTQ+-turism, investera i utbildning av personal samt utveckla en säker och inkluderande plats.
  • Personer med funktionsnedsättning utsätts för stigmatisering och stereotyper i samband med resor, och det bästa är att blanda personer med och utan funktionsnedsättning så att de reser tillsammans, snarare än att segregera efter specifika funktionsnedsättningar.
  • Inkludering och tillgänglighet inom turism kräver förståelse för, och hantering av, de unika utmaningar som personer med funktionsnedsättning står inför, samt erkännande av att alla kan uppleva funktionsnedsättning någon gång i livet.
  • Kommunicera om tillgänglighet och inkludering på din webbplats, involvera marginaliserade grupper i marknadsföringen, använd billiga lösningar för att göra utrymmen tillgängliga och nämn att ni har tillgängliga rum och var öppen för att lära dig ta emot personer med funktionsnedsättning. Säkerställ att det ni säger i er marknadsföring är inkluderande för alla.
  • Inkluderande turism är viktigt för att bygga en framtid som är inkluderande för alla, eftersom funktionshinder kan drabba vem som helst och att tillgodose denna marknad kan öka affärerna.
  • Bygg upp kunskap om olika funktionsnedsättningar.

Fördjupa dig i ämnet:

Samhällsengagemang och invånarnas livskvalitet

Utan en holistisk förvaltning på en plats som inkluderar de lokala invånarna kan svårigheter lätt uppstå med exempelvis överturism, störningar i grannskapet, kulturell nedbrytning och andra olika miljöproblem. Däremot kan hållbar turism berika och utveckla samhällen, motverka utflyttning och ge möjlighet att bevara naturliga livsmiljöer och delar av kulturarvet.

I den här sessionen visar vi olika exempel på hur engagemang från lokalbefolkningen kan förändra spelplanen och skapa en positiv inverkan på både samhället och den övergripande reseupplevelsen.

Viktigt med en hållbar tillväxt

Turismtillväxt kan förbättra invånarnas livskvalitet, men en dåligt hanterad tillväxt kan leda till försämring, så det är viktigt att förstå förhållandet mellan turism och samhällets välbefinnande.

Exemplet Azorerna:

  • Azorerna är en ö-grupp på nio öar i Atlanten. De har utvecklat turismen till att bli en viktig inkomstkälla och blev den första ögruppen i världen som certifierades som ett hållbart turistmål.
  • Huvudmålet är att fördela turistflödena över alla öar, förbättra villkoren för intressenterna, prioritera kvalitet framför kvantitet och involvera invånarna i turismutvecklingen för en hållbar utveckling i regionen.
  • Arbetsgrupper med olika organisationer och lokala intressenter är involverade i arbetet med hållbar utveckling, inklusive gröna team på varje ö, för att ta itu med en rad miljömässiga och sociala frågor utöver turismen.
  • Man samlar in utmaningar och prioriteringar från varje ö, presenterar dem för beslutsfattarna och implementerar skräddarsydda lösningar för att göra destinationen mer hållbar.
  • Invånarnas livskvalitet förbättrades när man införde en gratisbuss till ett skyddat område, vilket gav invånarna bättre tillgång till området och minskade trängseln från hyrbilarna.
  • Enheter inom den privata sektorn på Azorerna får stöd för att integrera målen för hållbar utveckling i sina kärnverksamheter, med över 300 personer och över 60 evenemang, vilket har lett till aktiv rapportering om målen för hållbar utveckling från kommunerna och en instrumentpanel som spårar deras bidrag.

Fördjupa dig i ämnet:

Flera artiklar i samma serie:

  • En översiktsbild över Djurgården.
    Foto: Ola Ericson/Stockholmsfoto/imagebank.sweden.se
    Artikel

    Så bygger turism hållbar attraktionskraft för resmålet Sverige

    Ett medvetet resande var temat för den kongress som Global Sustainable Tourism Council (GSTC) höll i Stockholm i april 2024. Läs om hur vi kan styra mot ett mer medvetet resande där vi tar ansvar för hur vi rör oss i världen och vad vi gör på de platser vi besöker.

  • Ett bord med en dator, papper och kaffekoppar på. Bilden är tagen uppifrån och i bildens ytterkant sticker det in händer från alla sidor.
    Foto: Simon Paulin/imagebank.sweden.se
    Artikel

    Hur kan man arbeta systematiskt med GSTCs kriterier för hållbar utveckling

    Global Sustainable Tourism Council (GSTC) är en global organisation som sätter upp och hanterar standarder (olika kriterier) för hållbar turism. Målet har varit att skapa en praxis, som ett gemensamt språk, för hållbar turism. Artikeln beskriver hur GSTC är uppbyggt.

  • Bild från ett restaurangkök. En person håller fram en skål med morötter i olika former i ena handen och i andra handen fler morötter med blast.
    Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se
    Artikel

    Miljö- och klimatsmarta lösningar är nyckeln

    I den här artikeln har vi samlat resonemang och utdrag från de föreläsningar som skedde inom området miljö och klimat och de smarta lösningar som finns idag. De nya GSTC-kriterierna inom MICE (möten och evenemang) och attraktioner berörs också helt kort.

  • 3N9A6462 mer kvalljus (1) - NYx.jpg
    Foto: Tina Stafren/imagebank.sweden.se
    Artikel

    Bygg en blomstrande plats genom innovation och medveten styrning

    Som ett steg i kunskapsdelningen kring kongressen har vi i den här artikeln samlat resonemang och utdrag från de föreläsningar som skedde inom områden där destinationsförvaltning och -utveckling var den gemensamma nämnaren.

  • tina_stafrén-skedvi_bröd,_dalarna-8655(1)
    Foto: Tina Stafrén/imagebank.sweden.se
    Artikel

    Kommunicera och bygg trovärdighet över tid

    Artikeln tar upp hur vi kan prata om det hållbarhetsarbete som görs utan att egentligen prata om hållbarhet och på vilket sätt vi kan göra det samt hur EU:s nya lagstiftning Green Claim Directive kommer påverka företag inom turism.